onsdag, februari 11, 2009

Hjärta på riktigt

Så här några dagar innan alla hjärtans dag har vi idag sett min dotters hjärta, på riktigt. Genom ultraljud. Hon var jättelugn och cool där hon satt med först elektroder för att registrera och sen med ultraljudsmanicken. Som jag sagt så många gånger tidigare, hon är modig. Pappa satt delvis i väntrummet och passade lillebror. När alla registreringar var klara sprang hon ut till honom och sa
- Pappa jag var jätteduktig. Och så fick jag en liten anka.
En liten söt självlysande badanka med ett pyttelitet hjärta på.
Sen åkte vi till leksaksaffären. Hon skulle få en hjärtpresent. Hon fick välja själv. Hon valde en smålegobrandbil. Och så ville hon åka rymdraket. En sådan som står utanför leksaksaffären och kostar 5 kr. Men på nåt sätt kändes det som om hon blivit för stor. Hon hade växt liksom. Hon var lite äldre än sist hon åkte den och kanske hade hon till och med vuxit i sig själv just idag. När hon klarat av att vara så lugn under hela doktorsbesöket. För hon tyckte inte det var lika roligt längre att åka upp och ner, upp och ner, upp och ner som hon tyckt innan.
Fast det förstås.....det kan ju ha och göra med att hon dessutom varit på Liseberg och åkt den något mer varierande Flumeride.....

På eftermiddagen var min dotters kompis S på besök. Det skulle pysslas och ritas förstås. S stämplar med stämpelpennorna och prickarna flyter ut lite, hon tittar på sin teckning och säger
- Titta jag ritar musik.
Visst förstår man då att hon kommer från en musikalisk familj för mycket riktigt ser det precis ut som noter.

Under eftermiddagen får S hela tiden höra att inget får tappas på golvet för då äter lillebror upp det. Så när hon får med sig ett par tillbakalämnade trosor med sig hem säger hon till sin mamma när de ska gå
- Mamma har du med dig mina trosor.
- Ja jag har dom i påsen
- Vi får inte tappa dom på golvet, för då kan lillebror äta upp dom.
Jag förklarar att hon har fått höra det hela dagen att inget ska tappas på golvet. S ska också få ett syskon, det ligger i magen nu. Så S's mamma frågar S
- Tror du vi också får en bebis som kommer äta upp saker som ligger på golvet.
- Nä för vi ska få en snäll bebis som inte äter upp saker och gör han det ska vi säga STOPP, och så lyfter hon upp handen och visar stopp.
Vi skrattar gott. Så nu får lillebror se upp, vi kommer inte göra annat än att ropa STOPP hädanefter...

2 kommentarer:

Winnie The Pooh sa...

Liten hjältinna... Vad duktig hon är!
*kramar om*

Nez sa...

Ja visst är hon...och som du vet själv....man blir lätt blödig