Bagare eller?

Vi har tagit sprutor allihop. För att slippa smitta från små elaka fästingar. Min dotter var modig och sa inte ett ljud och rörde inte en fena när hon fick sin spruta. Hon berättade sen stolt för sin pappa att det inte alls gjorde ont och att han inte behövde vara orolig när han skulle ta sin spruta någon dag senare.
- Det kändes först bara ett litet stick men sen gick det över, sa hon och lät väldigt vuxen.
Hon följde med pappa när han sen skulle ta sin spruta. Sjuksköterskan kom ihåg henne och berömde henne att hon varit så duktig sist hon var där. Hon blev nog lite stolt. Sjuksköterskan trodde väl att vår dotter var intresserad av det här med sprutor eftersom hon nu var där en andra gång
- Du kanske ska bli sjuksköterska när du blir stor?
Vår dotter sa då ganska bestämt
- Nej, jag ska bli bagare.
Tre år gammal och hon har redan sitt kall. Det gillar jag. Inget velande. Och väldigt skönt att hon ännu inte ärvt min ambivalenta ådra.
Dagen efter vår dotter och hennes pappa varit hos sköterskan tog pappa av sitt plåster han fick efter sprutan. Vår dotter letar upp mig och säger
- Mamma, pappa tog av sitt plåster nu.
- Jaha, svarar jag.
- Det såg bra ut nu tyckte jag, säger hon väldigt sakligt och korrekt.
- Va bra, svarar jag och ler, va bra att du kontrollerade honom så att allt såg bra ut.
Kanske börjar det ändå att gro en liten sjuksköterska i henne...

Stökig källare

Vi behöver städa vår källare. I helgen så kom vi ett steg närmare det till synes oändliga uppdraget. Mormor passade barnen en dag så vi kunde gå in för det helhjärtat. När jag skulle förklara för vår dotter varför vi skulle åka tillbaka hem medan dom var kvar hos mormor lät det så här
- Vi, du, jag och lillebror åker till mormor, så sover vi där. Sedan på morgonen åker mamma tillbaka hem medan du och lillebror är kvar hos mormor.
- Varför ska du åka tillbaka och vi stanna?
- Pappa och jag behöver städa i källaren, och det är ju så många saker där som inte är för barn, typ alla verktyg och så som man kan göra sig illa på om du och lillebror skulle gå med oss där medan vi städar.
- Ja, man kan ju ramla på nån spik eller så.
- Precis, och då har ju ni mycket roligare hos mormor. Leka i sandlådan och så.
- Ja!
- Så kommer jag och pappa på kvällen sen till middagen och äter middag med er. Och så åker vi hem sedan på söndagen. Det blir väl bra.
Hon ler sen säger hon glatt
- Ja och så när jag kommer hem sen hit och går ner i källaren så blir jag förvånad och säger "Nämen här har ju ni städat"
Jag skrattar gott och tänker att ja, till och med våra barn blir förvånade när vi har städat i källaren. Då är det stökigt....

Alla har två händer

Igår stod jag och gjorde lunch. Min dotter stod med och hjälpte till. Jag iakttog henne och sa efter en stund
- Behöver du gå och kissa?
- Nej! kom det snabbt till svar.
Jag väntar en stund
- ok, är det säkert att du inte behöver kissa?
- Ja svarar hon lite irriterat
- Men du ser väldigt kissenödig ut.
- Gör jag?
- Ja, du ser kissenödig ut så jag tycker nog att du ska prova att gå och kissa.
Hon tittar på mig lite fundersamt och säger sen
- Hur ser man ut när man är kissenödig.
Jag skrattar till och svarar
- Tja, man står lite konstigt med benen kanske, och ser lite så här ut i ansiktet, jag visar en liten ansträngd min.
Hon skrattar
- Jaha, fast vet du hur jag ser ut när jag är kissenödig?
- Nä, säger jag förväntansfull
- Så här, och så gör hon en min med ansiktet där hon ser väldigt förvånad ut.
Sen skrattar vi båda två.
Och det är klart, det är inte alltid lätt att tyda kroppspråk, fast jag måste nog säga att en mamma ser ganska tydligt när ens barn är kissenödiga, trots att dom hävdar motsatsen...

Senare ska vi bära ut fika till trädgården.
- Kan du ta den här säger jag till min dotter, och ger henne en liten kanna med mjölk.
- Ja det kan jag, säger hon och så ställer hon den på golvet medan hon tar på sig skorna.
- Kan du ta de här med, säger jag och sträcker fram två plastglas staplade i varandra.
Hon tittar på mig med en självklar min
- Det är klart jag kan, jag har ju två händer.
- Jamen precis, tänkte inte på det, säger jag.
Hon tittar lite konstigt på mig som om hon inte förstår och säger
- Men alla har ju två händer.
- Ja jo, det har dom ju.
Hon visar upp sina händer
- En, två. räknar hon
Sen springer hon ut och jag tänker att det är allt en rolig tjej det där. Min dotter.

Delikatesser för en ettåring

Idag har lillebror ätit sten, maskrosor, grus, gräs, avacadoskal och säkert något mer som vi inte uppmärksammat. Tilläggas skall att han inte svalde någon sten eller något avacadoskal, men de andra delikatesserna kan nog ha slunkit ner. Det gäller verkligen att vara alert nuförtiden, en ettårings snabbhet är i klass med leopardens.

Annat spännande som hänt idag
- Min sambo körde på en kryddburk innhållandes små dockkläder med gräsklipparen. Glas och vissa söndertrasade kläder var inte det lättaste att plocka upp från gräsmattan.
- Jag själv glömde min mobil och hemnycklar i våra kompisars trädgårdsbuskar då min dotter prompt skulle kissa utomhus. Som tur var kom jag efter visst tankearbete ihåg att jag lagt dem där, annars hade vi nog kunnat letat ihjäl oss efter dom....
- Ur en treårings perspektiv var en bland de spännande sakerna idag att hon såg en tvestjärt ute i trädgården

Tonårsmammans dröm

På väg till dagis går vi förbi ett hus där en motorcykel står parkerad. Min dotter ser den och säger
- När man cyklar måste ska man ha hjälm. Och när man åker moped och motorcykel också.
- Precis, helt rätt. Vad händer om man inte har det? undrar jag.
- Då kan man få skrapsår, och ont i huvudet.
- Precis.
Hon funderar en liten stund sen säger hon
- Mamma när jag blir 15 år då ska jag inte åka moped.
Jag skrattar till och säger
- Det tycker jag låter jättebra.
För det är inte direkt så att jag vill att min 15-åriga dotter ska gasa runt på en moped och utsätta sig för alla faror som jag tror lurar bakom varje krök. Det vore ju en tonårsmammas dröm om hon skulle säga likadant när hon är 14 år.....

Se morgon och se kväll

Jag hade mina glasögon på mig på morgonen. När vi allihopa, min dotter, lillebror och jag skulle sätta på oss våra kläder, sa min dotter
- Men jag vill också ta på mig glasögon.
- Då får du ta dina solglasögon.
Hon hämtade dom och tog på sig dom.
- Så nu är jag färdigpåklädd.
- Snyggt! Men blir det inte lite mörkt.
- Jo, nu blev det som kväll.
- Jasså det bidde kvällen, jag skrattade lite.
- Ja....du ser morgon i dina glasögon och jag ser kvällen i mina, säger hon lite eftertänksamt.
- Ja så kan man ju säga, svarar jag.
- Fast jag ska nog inte ha mina, jag ska se morgon jag också.
- Ja det är nog kanske lättast, säger jag.
Så sätter vi oss och äter frukost och tittar ut på morgonen utanför.

Lillebror kan förövrigt charma vem som helst med sin dans, han är helt outstanding på att rocka loss till bla Mamma Mia. Det är som om han är född till att bli koreograf. En bagare och en koreograf, det är det vi har i vår barnkammare hemma.

Färg på vardagen

Idag var jag på dagis och målade tigrar och fjärilar. Jag hade fått aniktsfärger av min syster och efter att jag sett hur populärt det blev hemma att måla tiger erbjöd jag mig att måla alla barnen för att fira förskolans dag och för att fira min dotters dagis 1-års dag.
Det blev succé. Barnen älskade att vara tigrar och fjärilar.
Tänk va lite färg kan sätta färg på vardagen!!

Missa Bolibompa

Idag satt vi och åt middag, plättar. Storasyster och lillebror åt 9 plättar var. Sen var dom rejält mätta. Efter middagen sätter storasyster sig ibland framför Bolibompa. Hon gillar det, men det verkar faktiskt som om det inte är så noga om hon skulle missa det heller. Som idag när jag säger till henne
- Nu kan du sätta dig och titta på bolibompa en stund om du vill.
- Nä det ska jag inte.
- Jasså, nä du behöver ju inte det.
- Nä idag ska jag missa bolibompa.
- Jaha, ok det kan du ju göra.
- Jag ska gå ut istället.
- Det låter bra svarar jag.
Hon går ifrån bordet, tar på sig sina foppatofflor och sin tröja och försvinner ut.
Det är skönt att se henne. Se henne strunta i TV:n och gå ut istället. Det lugnar en mammasjäl.

Maskrosparadis

I vår trädgård har vi en hel del blommor för små tjejer att plocka. Det har plockats mest maskrosor, och det är ju bra, men även nån tulpan och gullviva har slunkit med. Och då har vi sagt till att det får man inte plocka, utan ni får plocka maskrosor. När jag häromdagen plockade en blombukett till att ge bort, råkade jag plocka en blomma som min sambo skulle ta frö av. När jag precis plockat dem kom han och sa
- Nej, plocka inte dom. Jaha redan försent. Jag skulle ju ta frö av dom.
- oj....säger jag och skäms lite, jag visste inte det.
I samma ögonblick kände jag mig som 3 år och fick erfara hur det var att få smaka på samma medicin som jag själv utdelat någon dag tidigare. Det är nyttigt ibland, att få uppleva det som barn får.

Min dotter och kusin E sprang runt och plockade maskrosor i mängder i söndags. Plötsligt ser jag dom springa över till granntomten, en tomt som för övrigt inte sköts mer än en djungel, och jag ropar till dom
- Nej tjejer, gå inte in där, det är inte våran trädgård, dit får ni inte gå.
- Men...
- Kom tillbaka hit igen är ni snälla, fortsätter jag.
- Men nu finns det inte några maskrosor kvar hos oss att plocka så vi ville plocka där inne, säger dom besviket.
- Ja, säger jag lite tyst för mig själv, då kan jag förstå att det är lockande att gå in dit till det där maskrosparadiset...

Diska lillebror

Lillebror har numer även lagt till soppåsen till sin tio-i-topp lista. Jag skulle bara snabbt snabbt kissa innan jag skulle ta med barnen upp för att börja nattningen. När jag var färdig med mitt snabba toabesök (jag var verkligen snabb, så där snabb som bara mödrar med "1-åringar som kan gå" kan vara) och kommer ut i köket står lillebror med händerna i soppåsen och har dragit upp det välanvända kaffefiltret ur soporna och slängt ut det på köksgolvet. Jag springer fram och räddar hans händer från att blir svärtade av kaffesump, men hans små trampdynor är fyllda med kaffepulver.
Medan jag förbannar mig själv över att inte satt en spärr på skåpsdörren nedanför vasken, tar jag lillebror under armen och tvättar av sumpen i diskhon. Storasyster satt bredvid honom hela tiden, men var helt upptagen med att ta bort sand och strumpludd mellan sina tår att hon inte märkte lillebrors kaffesumputspridning.
- Oj mamma, va mycket kaffe.
- Ja det kan man lugnt säga, svarar jag.
- Ha, nu får du diska lillebror, skrattar hon.
- Ja, det är precis det jag gör nu, diskar hans fötter.
Sen tackar jag Gud för att dammsugaren är uppfunnen.

Hej det är jag som är lillebror

Hej. Det är jag som är lillebror. Och nedan följer min 10-i-topp lista för tillfället
10. Rota i lådor, vilka som helst, badrum, skrivbord, kökslådor, you name it and I'm there! Bäst är dock skrivbordslådan. När ni läser nummer ett förstår ni varför.
9. Kasta och rulla bollar, helst studsbollar, dom kan man kasta iväg, så studsar dom helt oregelbundet och oväntat, asroligt.
8. Bananer. Dessa kan proppas in i munnen, med hela handen, det gör inget att hälften kommer utanför, för då blir det bananmos och moset kan sedan ramla ned på bordet framför som sedan går att lassa in i munnen. Kanske kan kallas för någon form av idissling.
7. Toapapper. Vet ni hur små bitar man kan smula sönder toapapper i? Det vet jag, och mamma.
6. Storasysters potta. Väldigt intressant. Sist la jag en av mina pennor (när ni läser nummer ett förstår ni varför jag har pennor) i pottan. När den var fylld av något gult.
5. Stengången framför vårat hus. Jättesmå goda stenar. Vet inte vilken färg som är godast. Kanske dom som är lite vita och ser ut som diamanter, det säger min syster att dom är i alla fall.
4. Sandlådor. Där kan jag hälla sand i skorna, under tröjan, i öronen, i munnen och innanför blöjan. Tur att jag inte har så många tänder ännu säger mamma, för då knastrar det ju inte så farligt mellan dom.
3. Kameran. Ny på listan. Det är ju aproligt att se på sig själv i det lilla fönstret på baksidan av den. Undra hur jag kom in där.
2. Sjunga och dansa. Jag dansar bäst till Mamma Mia. Vilket också är den låten som min syster sjunger oftast. Men jag gillar bäst att sjunga "Var är kyrkan". Min mamma säger att jag minsann kan knäppa mina händer men att jag inte kan säga mamma. Fast varför behöver jag säga mamma, hon hänger ju alltid runt mig ändå.
1. Pennor!!! I alla dess former. Helst med kork. För dom kan man dra av, rita med på golvet, sedan sätta på korken igen. Det kan göras om och om igen. Fast man blir avbruten hela tiden av någon som gång på gång ropar. "Inte rita på golvet, bara på papper". Plus att kork-pennorna försvinner snabbt ur handen och istället får man en tråkig färgblyertspenna. UTAN KORK!!!! Inte alls lika roligt, men det får gå. Rita lite på golvet. Blir inte lika snyggt. Kan lika väl rita på det vita pappret då.

Kaninkramar

Idag blev det så äntligen Liseberg. Det fina vädret som har hållt i sig i flera dagar var som bortblåst. Men inget hindrar ett Lisebergsbesök. På med regnkläder och sen var allt frid och fröjd.
Vi började besöket med glass, Ben & Jerrys, i nya glasscafét. Det var en riktig höjdare. Så där satt vi nästan en timme. När vi sen kom ut för att åka, var regnet borta och vi kunde åka utan att bli blöta.
Det min dotter sagt nu i ett halvårs tid
- När vi åker till liseberg ska jag åka pariserhjulet men INTE flumeride
blev bara halvt besannat.
Hon åkte INTE pariserhjulet men hon åkte heller INTE flumeride.
Det blev karusell, radiobilar och grodan istället. Och kaninresan. Men frågan är dock ändå om inte kaninen var populärast. En kaninkram och allt är frid och fröjd.
När vi gick hem sa min dotter
- Ska vi gå hit flera gånger nu.
- Ja det ska vi göra, flera gånger i sommar.
- Va bra, då ska jag få många kaninkramar.

Ibland pratar vi om tokiga saker

Ibland pratar jag och min dotter om tokiga saker. Hon älskar det. Som häromdagen när vi hör ambulansen.
- Hör ni? frågar jag.
- Ja, glassbilen, säger hon.
Jag skrattar till
- Va är det verkligen glassbilen.
Hon skrattar också
- Nääää det är ju ambulansen.
- Men tänk va tokigt om vi skulle köpa glass från ambulansen. Vilken konstig glass det skulle va. "Kan jag få köpa en plåsterglass, tack!"
Min dotter skrattar så hon kiknar, jag fortsätter
- Kan jag få köpa en blodglass tack.
Hon skrattar ännu mer och säger sen
- Kan jag få köpa en sprutglass
Då skrattar jag riktigt mycket
- Ha ha den var bra, säger jag, istället för strutglass får vi köpa sprutglass.
Hon skrattar så hon kiknar.
Senare när jag ligger bredvid henne och ska natta henne vill hon att jag ska berätta mer tokiga saker. Det gör jag. Jag berättar ur hennes perspektiv.
"Ibland pratar jag om min mamma om tokiga saker. Tänk om vi skulle köra bilen baklänges istället för framlänges. Då skulle jag och lillebror åka framåt och mamma och pappa bakåt. Då skulle ratten vara bakåt och väskorna framåt. Jag och lillebror får bestämma vart vi ska åka och mamma och pappa frågar hela tiden hur långt det är kvar, om dom kan få godis och om dom kan få se på film. Jag och lillebror säger till dom att det är en bit kvar och att när vi stannar nästa gång kanske dom kan få godis."
Min dotter ligger förtjust och lyssnar och fnissar hela tiden. Det är då jag inser att jag kanske kommit på min idé till min barnbok. En tvärtombok. Det älskar i alla fall min dotter. När allt är tokigt, upp och ner, och precis tvärtom mot hur det ska vara. Jag märker också att det är helt fel berättelse att berätta i mörkret när hon ska bli sömnig och sova. För när jag slutar hör jag henne säga
- Mamma berätta mer, jag vill höra mer tokiga saker, snälla, snälla.
Jag viker mig, hon får höra mer tokiga saker, och jag tänker att det är ju bra för min del också, jag får ju uppslag till mina böcker. Bara jag nu kommer ihåg vad jag berättar, men annars behöver jag nog bara fråga min dotter, hon lär komma ihåg, för fnissandet tog inte slut och jag kunde fått berätta hela natten om jag inte sagt att vi får ta mer nästa kväll.

Tjocka biblar

Vår dotter har fått en bibel. De yngstas bibel heter den. Vi tittade i den häromdagen.
- Titta va tjock min bibel är, sa hon.
- Vänta så ska jag visa dig min bibel, sa jag.
Jag tog fram min och visade henne.
- Min är också tjock, fast det är bara text i min. Du har ju fina bilder i din.
- Ja det har jag, fast din är tjockare.
- Jo det kanske den är.
- Var är pappas bibel?
- Jag vet inte var hans bibel är.
- Men är den tjockar eller tunnare än min?
- Det är nog lika tjock som min, svarar jag.
- Jaha...säger hon lite besviket.
- Fast kanske är din lite tjockare än pappas, säger jag då, eftersom jag vet att vi nog inte kommer leta upp pappas bibel.
- Det är den nog.
När vi sen sitter vid matbordet idag säger hon till pappa
- Var är din bibel pappa?
- Jag vet faktiskt inte var den är.
- Fast du måste ha en eftersom vi fick våra samtidigt säger jag.
- Ja det finns nog någonstans, säger han.
Då säger vår dotter.
- Jaha, då får vi se om den kommer fram någon gång.
- Ja det får vi göra svarar vi.

Mellanlagom

Igår kväll fick jag klippt både lillebror och storasyster. Lillebror fick ett äpple att gnaga på medan han var fastspänd i barnstolen. Han hade med andra ord inte så mycket val, han blev klippt antingen han ville eller inte. Med storasyster var det värre. Jag skulle inte klippa, och vi skulle inte leka frisör. Till slut gav jag upp och körde med mutknepet. En bulle. Och så blev det. En klippning mot en kanelbulle.
Efteråt var det baddags. Sedan pyjamas på. Eftersom vi för tillfället ligger milvis efter med tvätten fanns ingen ren pyjamas till storasyster. Min sambo letade i lådorna och hittade ett par mjuka byxor och en t-shirt.
- Kan du prova dom här och se om du kan ha dom, sa han till vår dotter.
Hon tar på sig byxor och tröja. Hon springer omkring och grejar en stund när hon sen säger
- Dom är för små, byxorna.
- OK ta av dig dom så hittar vi ett par andra, säger min sambo, vi få ge dom till lillebror.
- Eller tror du pappa kanske kan ha dom, skojar jag.
Hon tittar på mig, och skrattar lite
- Nää han kan inte ha dom. Allt som är för små får lillebror och allt som är för stort får pappa ha. Och det som är mellanlagom det kan jag ha.
- Precis, så är det ju, säger jag.

Små Väckarklockor

Ibland litar jag och min sambo för mycket på våra mänskliga små väckarklockor. Våra barn vaknar nästan utan undantag alltid innan klockan sju. Förutom idag. Idag skulle vi passa en tid klockan kvart i tio. Vilket medförde att vi skulle behöva lämna hemmet kvart över åtta på morgonen. Vår familj behöver alltid minst en timme för att komma iväg. Så när våra barn vaknar kvart i åtta i morse sprack hela vårt tidsschema. Vi behöver nog inse att ibland överraskar våra barn oss även när det gäller att sova på morgonen, fast vi trodde nog inte att det skulle hända förrän de var tonåringar.

För övrigt så var vi på femårskalas idag hos kusinen. Jag frågar honom lite skämtsamt
- Vad är det du fyller nu då, är det sju år?
- Eller är det 14 år, frågar min sambo.
- Nej, säger han, jag fyller ju fem, så visar han upp fem fingrar.
Min sambo säger då
- Så nästa år när du fyller sex år, räcker den handen inte till, då måste du ta till andra handen också.
Kusinen tittar på sin andra hand och tar upp ett finger till där tillsammans med sina andra fem. Så tänker han en stund.
- Men när jag fyller 11 år då räcker inte dom här till, han visar sina båda händer, då får jag ta en till hand.
Det är just det som är lite jobbigt när man är liten och räknar allt på fingrarna, blir det mer än 10 så är det alltid lite klurigt.

Fem olika smör

Vi har haft slut på smörgås-smör. De senaste dagarna har jag därför använt Philadelphia-ost som smör på våra smörgåsar. Idag åt vi frukost allihopa och då tog min sambo fram bakmargarin till att smöra smörgåsarna med, varpå vår dotter säger
- Men det där är väl inget smör.
- Jo, svarar vi, vi använder det ju mest att baka med men det går bra att använda som smör på smörgåsarna också.
- Jaha, va bra, vi har ju använt sånt där vitt smör också som smör.
- Ja du menar det som är ost, ja det finns många olika smör man kan använda, säger jag.
Vår dotter börjar räkna efter på sina fingrar
- Det finns vanligt smör, ost-smör, baksmör.
- Jag vet att du kan ett till smör, säger min sambo.
- Vaddå?
- Sånt smör du tar på din broccoli, säger han.
- Ja precis, fyller jag i, det som du doppar din broccoli i.
- Flask-smör kan man ju säga, säger min sambo.
Hon skiner upp.
- Jaa, hon tar upp sin hand igen och börjar räkna på fingrarna.
- Vanligt smör, ost-smör, baksmör, flasksmör...hmmmm....
- Hur många smör blir det undrar jag.
- Fyra säger hon lite försiktigt, sen utbrister hon
- Jag kan ju ett till, sånt som vi har på förskolan som man kan klämma fram.
- Just det, messmör, säger jag.
- JA, säger hon. Och så rabblar hon igen
- Vanligt smör, ost-smör, baksmör, flasksmör och messmör.
Hon tittar på sina fingrar.
- FEM olika smör finns det.
Det finns alltså fem olika smör att ha på smörgåsen, allt beroende på vad man har hemma i kylskåpet....