Bröllopsförklaring

Vi fick ett inbjudningskort. Bröllopsinbjudningskort. Min dotter undrade vad bröllop var för något.
- Det är när två personer som tycker om varandra gifter sig.
- Vaddå? sa hon, vaddå är för övrigt ett väldigt vanligt återkommande ord nuförtiden.
- När en pojke och flicka tycker om varandra, kan dom gifta sig i kyrkan för att dom vill vara med varandra hela livet.
Jamen jag vet....inte jättebra förklaring. Men försök själva att förklara vad bröllop och giftermål är så enkelt som möjligt. Och jag vågade inte ens börja förklara att tjejer och tjejer och killar och killar kan gifta sig med varandra också. Jag hade fullt upp med att förklara heteroäktenskap
- Så tex jag och pappa kan gifta oss med varandra.
- Jaha sa hon.I kyrkan?
- Ja precis.
När pappa kom hem började vi prata om inbjudan och hon kom in i slutet av vår konversation.
- vaddå, vad pratar ni om mamma?
- Vi pratar om bröllopet och dom som ska gifta sig.
- Jaha.
Pappa börjar då förklara vad bröllop är för något för henne. En något bättre förklaring än min. Så min dotter började nu förstå vad det handlade om.
- Jaha sa hon lite dröjande. Så tittade hon på mig och samtidigt som hon klappade mig på kinden sa hon
- Och du kan ju gifta dig mamma.
Jag log och tittade på min sambo.
- Ja jag kan ju gifta mig.
- Vem kan mamma gifta sig med, frågade min sambo.
- Vaddå? min dotter såg frågande ut.
Han upprepade sin fråga.
- Vaddå? hon såg helt ut som ett frågetecken.
- Ja vem kan mamma gifta sig med då? sa han återigen.
Sen fortsatte han.
- Hon kan ju gifta sig med pappa eller hur.
- Ja det kan hon, svarade hon och sprang iväg.
Jag sa till min sambo
- Jag lovar att jag sa att tillexempel skulle du och jag kunna gifta oss. Hon fick väl bara blackout.
För det lät ju onekligen inte så bra när hon endast kom ihåg att jag var den enda som var inblandad i bröllopsförklaringen.