Älgar och bajstork

Vi skickade kort till farmor o farfar och mormor o morfar igår. Min dotter sa flera gånger på vägen dit att "jag vill klistra klistermärke" (vi fick minsann slicka på frimärkena när vi var små...). Fick reda på sen att det går att välja nuförtiden mellan att slicka eller klistra. Traditionalist som man är försökte jag få henne att välja att slicka, men för henne fanns bara klistermärken.
När vi kom till posten hade vi redan ett kort till mormor o morfar, men skulle köpa ett till farmor o farfar. Utanför posten (tja...post å post, blomsteraffär är det ju egentligen, hade nån sagt till mig för en 20 år sedan att vi ska gå till blomsteraffären och köpa frimärken hade jag ju sett ut som ett frågetecken....) fanns två stora ställ med olika vykort för 2 kr styck.
Du får välja vilket du vill sa jag till henne.
I min värld väljer en 2 1/2 årig flicka ett kort med söta kattungar på eller något annat anspråkslöst litet djurknyte med ögon som får vilken MCknutte som helst att smälta.
Första valet gick på ett kort med en stor älg på. OK sa jag, ska du inte titta lite mer, det finns ju så många att välja mellan. Hon tittade lite till.
-Det vill jag ha.
Hon pekar på ytterligare ett kort med älgar på, den här gången konstnärsmålade älgar samt ett nedskrivet recept på älggryta.
- Va? vill du ha det här?
- Ja.
- Vill du inte ha det här på katterna eller det här på hundvalparna, försökte jag
Snabbt svar:
- NEJ. Jag vill ha det där.
Det blev älggrytan vi skickade till farmor och farfar. Passande i och för sig, då farmor är husmödrarnas husmor, men ganska otippat vykortsval av en 2-åring....

Sen har jag fått ett nytt perspektiv på min tillvaro. Jag ska vara stolt över fler saker som jag kan göra, än att fokusera på saker som jag inte kan. Det kom jag fram till idag när jag och mina barn var och hälsade på hos våra kompisar.
Deras största grabb stannar till vid mig när han är på väg till toaletten och säger:
- Jag kan torka mig själv när jag har bajsat.
Ja, vad svarar man på det?
Skitbra....
- Va bra, svarar jag leende, och tänker att det är ju sådana små framsteg som barn är stolta över.
När jag kom hem tänkte jag just på det att jag borde vara stolt över små saker i vardagen som jag gör bra. Som tex att jag idag lyckades göra en sisådär 20 st pannkakor och inte EN ENDA blev misslyckad. Eller att jag numera kan tvätta min dotters hår utan att hon får schampoo i ögonen. Varje dag bör man ju ha gjort minst en sak som man kan vara stolt över. Om inte annat kan ju de flesta i alla fall vara stolta över att kunna torka sig själva efter att ha bajsat...