Glass-stunden

Vi åt glass idag efter dagis, på glassaffären. Ett mycket uppskattat inslag för en 3-åring. När jag hämtade henne på dagis, hade hon slagit i knät och armbågen. Hon började snyfta direkt när jag kom även om det var längesen hon hade skrapat sig. Jag tröstade henne och när jag sen nämnde ordet glassaffär gick det onda bort med en gång och hon sken upp som en sol. Vi gick och hämtade hennes väska och jacka för att sedan gå till bilen.
- Tänkte du att jag hade slagit mig på dagis eller? frågade hon.
- Nä det visste jag faktiskt inte, jag tänkte att vi kunde äta glass ändå.
- Jaha.
- Fast det kanske gör mindre ont när man äter glass.
- Det gör det.
Jag tror inte man kan ha det bättre än att sitta och äta glass i solsken med sin 3-åriga dotter som fullkomligt är helt uppslukad av stunden och chokladglassen och strösslet.