Skatter

Min dotter, mormor, min sambo och jag var nere vid sjön och badade. Vi gick omkring i det grunda vattnet där en sandig botten gömmer sig under stenar, dy, sjögräs och annat. Vi tänkte vi skulle göra den lite mer barnvänlig och badvänlig så vi samlade stenar som vi sedan lade i en prydlig hög lite längre bort. På så sätt fick vi ett snyggt stentorn samtidigt som bottnen blev lite skönare att gå på.
När vi gick där fridfullt i solen och plockade sa min dotter.
- Mamma vi samlar skatter.
- Ja det gör vi.
- Gömda skatter.
- Ja det kan vi säga att det är. Vad tror du skatterna kommer ifrån då?
- Från kyrkan.
- Jasså säger jag förvånat. Kommer de från kyrkan.
- Ja, säger hon och ser inte alls förvånad ut själv.
Sen säger jag till min sambo.
- Hörde du det. Vi har skatter från kyrkan här i vår lilla sjö. Inte dåligt eller hur?
Tänk att kyrkan har gömt dom just här.

Jag undrar just om Gud själv kommer ihåg att han har lagt sina skatter i just vår sjö, eller om han är lika glömsk som alla andra karlar och går nu i denna stund och undrar
"Jag undrar var jag la mina skatter nånstans"
Och eftersom han inte har någon fru att fråga vart han har lagt dem nånstans så lär han väl aldrig hitta dem....