Är jorden rund?

Att får svåra frågor innan frukost borde vara böter på. Men när frågeställaren är ens egen dotter, och hon har alla sina pengar i en söt liten hund-spargris, så är det svårare att bötfälla.
På morgonbarnprogrammen har hon precis sett att jorden är rund.
- Mamma är jorden rund?
- Ja den är rund. Precis som du ser där på tv:n, säger jag och pekar.
- Men är då husen uppochner där under?
- Nä, det är dom faktiskt inte, men man skulle ju kunna tro det.
Jag får tag i en ballong och börjar förklara. Jag berättar hur jorden har en slags magnetkraft och att vi dras till jorden så att vi kan gå kvar utan att ramla av. Hon lyssnar och tar in. Jag drar liknelser med magneter och kylskåpet. Förklarar att jorden liksom vill hålla oss kvara och drar oss mot marken hela tiden. När jag dragit hela dragningskraftsutlägget, kommer jag i min enfald på att det faktiskt inte var det hon frågade. Hon frågade ju faktiskt inte hur vi kan gå kvar på jorden, utan hon frågade ju om husen stod uppochner på andra sidan jorden.
Oh, no...utan frukost och kaffe verkar mina naturkunskapshjärnceller inte ha koll på sina jordklotsfakta. Jag gör en omstart. Och börjar berätta att det egentligen inte finns något upp och ner i rymden utan att jorden liksom bara snurrar runt och att det kanske från något håll ser ut som om några hus är uppochner, men det ser aldrig vi som bor på jorden. När jag så till slut inser att jag verkligen snurrat in mig själv i något som känns helt omöjligt att förklara säger jag
- Det är väldigt svårt att förklara hur jorden fungerar och det är också väldigt svårt att förstå.
- Men jag förstår faktiskt, säger hon och småskrattar, jag förstår hur det är.

Vid frukostbordet är mormor med. Hon har sovit över. Lillebror har ätit färdigt för länge sen och går runt och smågrejar. Han går fram till mormor och ger henne ett IKEA-järnvägsspår. IKEAS briokopia på räls går att förändra genom att ta bort pusselbitspluppen för att den ska passa till olika bitar.
- Momo, momo säger lillebror när han ger henne rälsen, Denna Denna fortsätter han.
- Ska du ha den där, säger mormor och trycker till pluppen så att den sitter fast.
Lillebror tar emot rälsen och tittar lite förvånat.
- Näe, näe. Mamma, mamma.
Han går runt bordet och ger mig rälsen.
Jag tar bort pluppen.
- Jaaaa, mamma kunne!! lillbror skrattar triumferande mot mormor.
Vi alla skrattar. Mormor försöker försvara sig
- Jamen jag trodde ju du ville ha kvar pluppen.
Men lillebror lyssnar inte på det örat. Han går skrattandes från köket och går och hämtar mer räls. Mormor får prova igen, och när hon klarar det ropar lillebror uppmuntrande
- Jaaaa, momo, jaaaa!
Och så har generationerna ställts mot varandra. Ett litet test från lillebror, mammor emellan.