Prinsesstårta och väder

Vi var och gick i affärer mormor, min dotter, lillebror och jag. Vi skulle äta lunch på stan också. Så vi hittade ett lagom lugnt ställe där vi satte oss och åt lasange. Bakom oss satte sig en farmor med sitt barnbarn. En liten kille på en sisådär 5 år. Där var det inte tal om någon lasange. Han fick en gigantisk stor bit prinsesstårta. Det gäller att passa på när man är med farmor. Vi satt ganska nära så jag överhörde en stor del av konversationen. En av mina favvis-sysslor är ju just tjuvlyssning, så jag gillade vårt val av lunchställe.
Den ömma farmodern sitter så och läser tidningen i lugn och ro, medan lille killen mumsar i sig sin tårta.
- Farmor, vad är det för väder, säger han efter en stund.
Farmor tittar ut och säger
- Ja det är ju lite soligt och lite molnigt.
- Nej, men farmor man läser ju i tidningen vad det är för väder, titta där bak i din tidning. Där, ser du, där står det vad det är för väder.
- Jaha, ja där står det att det ska bli både regn, sol och moln.
- Ja, då fattas regnet säger han och fortsätter äta.
- Fast det är ju inte säkert att det blir som det står i tidningen säger farmor.
Han svarar inte utan tittar bara oförstående på henne med grädde runt munnen.
Efter en stund ringer farmors telefon. Hon svarar. Jag förstår av samtalet att det är hennes man, sambo eller vad det kan tänkas vara för partner hon har. Personen som ringer bor i alla fall uppenbarligen ihop med farmor. För hon säger
- Värst vad du gick tidigt i morse. - Jaha. - Mmm. - Jaaa. - Jasså du är också så gott som pank. - Ja då får vi äta nudlar tills lönen kommer då. - Ok. - Vi syns sen då.
Direkt när hon lagt på tittar hennes barnbarn på henne och frågar
- Vad är nudlar för mat farmor?
- Öhh...jaha..Det är sånt som vi gjorde häromdagen och som du tyckte så mycket om.
- Jaha, med kyckling.
- Ja, precis svarar farmor.
- Ska vi äta det idag då?
- Tja, det vet jag inte direkt, vi får se.
Jag tittar på den lille killen och hans prinsesstårta. Han ser inte ut att orka mer. Och så hör jag honom säga
- Jag orkar inte mer farmor. Inga nudlar heller.
- Vi ska inte äta än på ett tag. Och jag vet inte om vi ska äta nudlar direkt. Det var bara som jag sa. Den lille killen ser återigen oförstående ut. Det är inte lätt för en farmor när frågvisa små barnbarn snappar upp allt.

Sen går mormor, min dotter, lillebror och jag. Och jag tackar tyst farmor och hennes lille goe kille för underhållningen. Vi går till lekplatsen. Och när vi står där och ska åka nedför rutschkanan kommer regnet. Det där regnet som fattades från vädret i tidningen. Han visste vad han pratade om den lille killen med tårtan. Och vad skulle far-och-morföräldrar göra utan sina kära barnbarn. De skulle ha det bra tråkigt ändå.