Genast!

Same procedure as last night. Fast en mycket förkortat version tack och lov.
Lillebror ska sova. Jag lägger honom ner i sängetn.
- Mamma ligga dä.
Jag lägger mig dä.
- Hålla handen.
Vi håller handen.
- Kaason, kaason, bästa kaason.
Lillebror börjar sjunga Världens bästa Karlsson i högan sky.
- Snälla lillebror tyst, säger jag.
- Mamma berätta en saga, säger storasyster. Om bambi.
Jag berättar en påhittad saga om bambi, när han ska gå i skolan.
Lillebror är tyst någon minut. Storasyster somnar som tur är på någon minut, för sen sätter lillebror igång att sjunga Karlsson igen för full hals.
Han ställer sig upp och försöker ta sig ur sängen.
Jag lägger honom ned igen, och klappar honom på huvudet och sjunger en vaggvisa för att göra honom lite trött.
- Nä, mamma ligga dä, säger han några gånger. Fast samtidigt märker jag att han slappnar av mer och mer. Så jag fortsätter klappa hans huvud. Han börjar blunda.
Men något gör att han vaknar till igen.
- Nä, mamma ligga dä.
Jag låtsas inte lyssna utan fortsätter att klappa och sjunga.
Han säger till en gång till
- Nä mamma ligga dä, han pekar på madrassen.
Jag lyssnar inte.
Då säger han till på skarpen.
- Nä mamma ligga dä. Genast!
Jag kan knappt hålla mig för skratt. Jag slutar klappa.
- Genast!! säger lillebror igen.
Det är bäst att lyda, så jag lägger mig bredvid sängen. Han håller i min hand och så somnar han nästan genast.....