Avslappnerskan

Lillebror ska sova middag, vi ligger i vår säng, han och jag för att vila.
Storasyster vill vara med.
- Får jag hjälpa till att få lillebror att somna.
Känns inte som den mest omptimala sömnhjälparen, men för husfriden skulle svarar jag ja. Och så kändes det ju mysigt att ligga där alla tre.
Speciellt tyst blev det inte. Direkt när hon lagt sig börjar hon säga lugnt och stilla.
- Såja gubben, slappna nu av. Så försök nu och sova. Slappna av nu. Inte vara stark alls.
Lillebror säger
- Näej, jag ä inte stajk. Jag sovej.
Tyst en liten stund.
- Såja lillebror, här får du filten bättre.
Tyst.
- Slappna bara av lillebror, nu ska vi sova. Slappna av och inte va stark alls.
Inte nog med att lillebror inte kunde slappna av, jag kunde knappt hålla skrattet tillbaka när den lilla avslappnerskan låg och rabblade sitt avslappningsmantra.
Till slut fick jag tyvärr säga att pappa väntade på henne för att de skulle åka iväg. Men att hon gjort ett jättebra jobb. Och det hade hon med för en liten stund senare somnade lillebror och jag slumrade till också.
Så nog var vi inte så starka till slut.