Novemberkalender

Ibland lovar jag, pysseloholicmamman, lite för mycket lite väl fort.
I affären idag inhandlades en styck tvochradiojulkalender av min man till barnen. Allt hade varit frid och fröjd till jag kom hem och började prata om den här kalendern. Då kom nämligen lillebror på att han ville öppna redan nu. Vi försökte förklara att det är inte förrän om en månad man får börja öppna. Inget av det vi sa nådde öronen på den tvååring som låg på golvet, på julkalendern och bölade storartat.

Det var då jag lovade lite mycket.
- Vi får göra en novemberkalender så länge.
Pysseloholicdottern spärrade upp ögonen och sa
- Jaaa, kan man det? Hur gör man då? Jag vill göra det nu.
- Vi kan börja nu, det tar en liten stund.
- Ja men hur gör man då?
- Man får liksom ta ett papper och klippa ut luckor och sen fästa ett papper på baksidan där man ritar något som sen syns i luckan.
- Jag vill börja nuuu, ropar pysseldottern.

Eftersom det kliade lite i pysselfingrarna började vi. Klistrade papper på flingpaketskartong, klippte ut några luckor, skrev några nummer och så vips så hade vi början på en novemberkalender. Nog blev den inte finast, men innehållet kommer bli utmärkt. För under varje lucka kommer nu någon dom känner finnas. Ett litet foto utskrivet lite halvkasst på någon dom tycker om. November-2-luckan är färdig och där sitter nu farmor och väntar på att storasyster ska öppna. Och under lillebrors nummer2-lucka tittar lillebror själv fram.