Köttsoppa

Vi äter varma mackor till kvällsmiddag. Lillebror sitter och slarvar vid matbordet. Han är under bordet, sitter med ryggen mot maten, lägger i paprika i vattenglaset, doppar hushållspappret i vattenglaset med andra ord, en vanlig middag hos vår familj. Vi har en liten matslarver som gärna hittar på allt annat än att få i sig sin middag.
Storasyster sitter snällt och äter allt vad hon kan. För hon vet vad som vankas efteråt. Glass. Den sedvanliga fredagsglassen.
När storasyster är färdigäten och klar, har lillebror en bit kvar. Men eftersom vi tänkte att det skulle vara en påskyndande effekt om storasyster fick sin glass och han inte fick en förrän han ätit klart, går hon och jag ner i källaren och hämtar efterrätten.
- Va bra du äter nuförtiden, säger jag till henne medan jag öppnar frysen.
- Vaddå?
- Jamen du äter ju det mesta nu och du äter alltid upp dina portioner, det är jättebra att du gör det nu så du växer bra och så blir man inte så ofta sjuk.
- Ja, fast jag tycker inte så mycket om ärtsoppa.
Jag skrattar till.
- Nä men det gör faktiskt inte jag heller, man kan ju inte tycka om allt.
- Fast köttsoppa tycker jag om. Det gör jag faktiskt.
- Jamen det är ju bra, då får du be pappa göra sin specialköttsoppa till dig, för den har han nog inte gjort så du kommer ihåg.
- Ok.
Vi går upp till lillebror igen, och då har han ätit upp. Så glassen gjorde susen och nu var alla nöjda och glada.