Sprätta upp mail

- Du har fått ett mail, säger jag till min dotter.
- Har jag?
- Ja vi kan titta på det när vi kommer hem.
Vi åker bil från dagis.
- Kan barn få mail? säger hon förvånat.
- Ja du har fått det till min mailbrevlåda, svarar jag.
- Men hur funkar det när man får mail.
- Det är ju som ett brev som man läser på datorn liksom.
- Men hur ser det ut då, är det liksom ett brev då på datorn. Så kommer det upp en kniv som man kan ta och så öppnar man brevet så upp upp upp.
Hon visar med fingret hur hon sprättar upp ett brev.
- Jaha, hur tänker du att det ser ut sen då? undrar jag och är riktigt nyfiken på vad för bilder som rör sig inne i hennes huvud.
- Sen så får man liksom upp brevet så och så kan man läsa vad som står.
- Ja men det är ungefär så det är, fast man klickar upp brevet istället för att sprätta upp det. Du får se när vi kommer in.
- Jaaa nu med en gång, säger hon samtidigt som vi stannat bilen och hon slänger upp bildörren och springer in mot huset.

Jag kan inte sluta tänka på hur coolt det hade varit med den lilla animerade brevsprätten som skulle komma fram så fort man klickat på ett snyggt kuvert i mailboxen, och så hade den snabbt sprättat upp det lilla kuvertet och ur brevet flyger ett papper som vecklas upp och så ser man mailet skrivet i nån snirklig handstil. Det hade jag diggat skarpt. Ett animerat mailprogram a'la Pixar där man får känslan av det handskrivna brevet, med brevsprätt och allt. Och när man skriver mail får man välja bland kuvert i olika stilar och med ett snabbt klick får man på ett snyggt frimärke. Kanske med kungen på eller varför inte prins Daniel.

Fast så tänker jag igen, äkta vara är ändå alltid bäst. Det skrivna ordet är bäst i verklig form. Inget slår det. Jag är dessutom glad, att min dotter faktiskt först och främst refererar till brev, så som det har gjorts i alla tider. Med kuvert, brevsprättare och allt.