Hjärtbarnet

Idag har vårt lilla hjärtebarn fått diagnosen att allt ser helt normalt ut. Att hon inte behöver testas mer. Visst är vi så glada för det. Men förra läkaren jag pratade med ville ändå att hon skulle följas upp med jämna mellanrum och sedan göra arbetstest. Konstigt nog blev jag gladare över det, än över beskedet idag att den nye läkaren tyckte att det var onödigt att testa mer eftersom allt såg helt friskt och som vanligt ut.
Jag tror det är oron. Oron över att ett organ man inte ser, har något litet som inte är normalt. Fast enligt dom som vet hur det ska se ut och låta är det enklare att säga att allt är som det ska. Men för en mamma att förstå att det inte är något att vara orolig över, är nästintill omöjligt. Så till slut gick han med på att hon får göra ett arbetstest om några år. Han nästan suckade lite, och sa att det kanske ändå var bra att göra ett sådant inför tonår och vuxenlivet.
Så kan det gå när oroliga föräldrar har ett hjärtebarn närmast sina hjärtan.