Skruvmakaren

På födelsedagen fick min dotter en Dora-klocka. Hon gillar den skarpt. Det är en riktig klocka, men nya batterier behövs för att den ska fungera. Idag var mormor här och min dotter springer och hämtar sin nya klocka för att visa mormor.
- ÅÅ har du en klocka. Och är det en riktigt klocka? frågar mormor.
- Ja, svarar hon stolt.
Jag säger att batterierna inte fungerar och att vi får köpa nya för att den ska fungera.
- Kan inte du sätta i nya batterier mamma?
- Nej, det kan inte jag det är bara urmakaren som kan det.
Hon står som ett frågetecken och jag förklarar.
- Urmakaren kallas den som lagar klockor och som kan sätta i batterier i klockorna.
Hon ser fortfarande frågande ut. Så jag fortsätter
- Vi kan åka till urmakaren så sätter han i ett nytt batteri. Vi kan åka till den stora affären du vet, där finns en urmakare.
- Men då vill jag stanna i bilen, säger hon då.
- Vad menar du, undrar jag.
- För jag tycker han är lite rädd.
- Jasså, är du rädd. För vem är du rädd.
- Skruvmakaren.
- Jaha, för skruvmakaren, ja men han är inte farlig, du behöver inte vara rädd.